Idag är en sådan dag som känns allmänt upp och ner och ensam. Dagen har varit upp och ner, har tänkt mycket på gamla minnen, och inser vad jag saknar emellanåt.
Samtidigt känner jag mig så ensam, fler som känner igen sig på detta?
Jag har ingen ork i kroppen, kämpar mig upp på morgonen och bara känner för att sova bort hela dagen, ibland undrar jag om jag har glömt hur det känns att känna och vara lycklig.
När jag är glad, så kommer mina tankar i huvudet att varför är du glad, du har absolut inget att vara glad för. Du är inte värd något. När jag har dessa hemska tankar så hör jag en och samma röst som står och säger detta till mig, min egen mardröm, som jag trodde att jag hade blivit av med, men ju mer jag pratar med kuratorn om detta, desto mer kommer minnen upp, och flashbacks. Senast som i natt trodde jag att min mardröm var verklig. Att jag hade återvänt till den hemskaste kvällar av dem alla. När jag vaknar sätter jag mig upp och bara gråter rätt ut, in kommer Milton min hund och lägger sig brevid en stund. Det var min tröst.
Hur ska jag göra för att bli av med dessa känslor, jag vill bara må bra och vara glad på riktigt.
Någon som har några bra tips och råd?
/Stella
Du är verkligen inte det minsta värdelös och du förtjänar att må bra och att vara lycklig till 100 %! Du är garanterat en av de starkaste personer jag känner och för det beundrar jag dig! Och att minnena kommer tillbaka är säkerligen en chans till bearbetning. Kuratorn, liksom jag, finns här för dig :)
SvaraRaderaDet är jättebra att du går hos kuratorn och pratar ut! Det tar ett tag men när du är klar så slipper du alla dessa känslor du just nu bär på <3
SvaraRaderaÅ du, jag finns här för dig, dag som natt, regn som solsken <3
Emma och Evelina: Jag vet att jag alltid har er. I love you bouth very much. Jag vet att ni alltid finns vid min sida. Stora kramar till er. :D Love
SvaraRadera